tisdag 17 april 2012

i de jobbigaste stunder...

17+1


Nej nu måste jag bara skriva av mig lite.

Alltså det här med att vara gravid, ensamstående mamma på veckorna, mitt i en flytt, timvikarie och ha en mormor som tynar bort mer och mer för varje dag som går tär på ens krafter. Helst av allt vill jag bara "pausa" livet och åka till Mora för att tillbringa varje minut som mormor har kvar tillsammans med henne. Jag har världens bästa mamma, morbror och kusin som tar ut närståendepenning sedan en tid tillbaka för att kunna vårda mormor hemma hos henne. Det krävs två personer där 24 tim/dygnet för att det ska gå. Dom gör en heroisk insats och jag önskar så att jag kunde bidra mera.


Men jag kämpar på här hemma. Känns verkligen som om jag har en miljon saker att tänka på hela tiden och det gör mig otroligt virrig, tappar ord när jag pratar och glömmer bort saker. Fast även om jag är i en jobbig period i livet så försöker jag ändå hålla humöret uppe, och det är inte så svårt när man har en underbar liten guldklimp här hemma som får en att le i de jobbigaste stunder.


För några veckor sedan så drabbades jag av en jättekraftig blödning som inte ville sluta och jag var helt säker på att jag fått missfall. Men efter en ultraljudsundersökning så visade det sig att lilla bebben i magen lever och mår bra. Det var ett riktigt uppvaknande för mig om att börja ta det lite lugnare och försöka tänka på den lilla i magen. Även om det är en stor skillnad på mitt psyke denna graviditet i jämförelse mot förra gången så finns det inte ord för hur mycket jag längtar och älskar denna lilla krabat i magen. Första gången jag var gravid så var allt så lätt. Till och med den asjobbiga ryggvärken då bäckenet vidgas kunde jag glädjas av för jag var så stolt och lycklig över att vara gravid. Denna gång blir jag bara förbannad på ryggen för att den håller mig tillbaka och gör att jag måste stressa runt och ha ont hela tiden. Jag vill vara pigg, ha energi och kraft till att tampas med allt det som pågår just nu, inte sova dåligt pga ryggen eller halta runt i snigelfart med Eskil i barnvagnen.



(Lucas och Eskil igår)

3 kommentarer:

  1. All min kärlek till dig bästis <3. Du kämpar på bra o håller humöret uppe trots allt. Ring om du vill ha hjälp med något så kommer jag på dirren, kanske flyttpacka eller något? puss o kram min finaste

    SvaraRadera
  2. En dag som denna önskar jag att jag bodde närmare dig, att vi kunder dela på varandras bördor och få njuta av livet. Men trots det jobbiga som vi nu är mitt i och det jobbiga som väntar har vi båda något fantastiskt att se fram emot! Två små människor ska komma till världen och det är tack vara vår underbara mormor som det är möjligt!
    Vi ses i helgen syster yster! Jag finns alltid här för dig!

    SvaraRadera
  3. Styrkekramar!!!!
    <3 /Elin

    SvaraRadera